Hellans hmm...

Veckans, om inte årets lärdom, för mig. Vissa kan inte sluta bitas oavsett hur snäll du är mot dem. Bettet ,betten i det senaste fallet, kommer när du minst anar det. När du tror att förhållandet har varit ömsesidig ge/ta och du börjar tro att denne har ändrat på sig, en gång för alla. Tyvärr verkar vissa aldrig sluta förvåna en, precis som jag skrev i senaste inlägget. Jag kanske borde sluta vara snäll och stöttande, i ren självbevarelsedrift om inte annat.

Å den positiva sidan blir jag tacksamt nog mer och mer uppmärksammad på de underbara människor jag har i min närhet. För att nämna några: min mamma, min älskade A och min "Vendela". (Får se om du förstår att jag menar dig...).

I dag ska jag och A städa ur deras gamla lägenhet. Vi kom glatt fram till när vi träffades senast att vi skulle få många timmar i fred under städningen att prata. Vi har så mycket att ta igen. Jag måste skärpa mig, måste se till att träffa dig oftare. Jag saknar dig så...

För övrigt så vaknade jag halv fyra i morse. Nåja, kan ju bero på att jag somnade runt sju på soffan igår kväll. Jag vaknade inte en enda gång under natten och jag må säga att så bra har jag inte sovit på länge. Inte drömfritt, men ändå en mycket god sömn. Hur ofta händer det för övrigt att har en drömlös natt? Mina nära och kära brukar skämta om att det är tänkt att man ska sova på natten, inte arbeta. Haha, jätteroligt. Visst?!

Nu ska jag dricka min tredje kopp the för dagen och på ett par timmar träffar A. Kanske hinner jag med en promenad innan städningen också.

Vill skicka en liten hälsning till E också. Vill bara ta en chans att säga att jag tycker du är en underbar och otroligt stark människa. Glöm aldrig det! Sköt om dig nu så jättemycket. Även om vi inte träffas så ofta hoppas jag att du vet att jag alltid lyssnar. Du har alltid kommit med kloka tankar till mig, det är jag tacksam för.