Hellans hmm...

Jag hade en mycket lång och givande diskussion igår med min kära mor. Många tårar föll och desperata ord yttrades. "Sensmoralen" blev i slutänden att det är svårt att lyssna till sina egna goda råd. Framför allt måste jag bli mer egoistisk. Nu kanske ni tänker på ordets negativa mening. Jag tänker på det som att jag måste börja ta hand om mig och mitt egna bättre, för inget är som det ska nu. Jag måste lära mig att bara jag kan ta ansvar för mig och inte för vad någon annan gör eller borde göra. Jag vet att jag måste förändra mitt liv som jag lever det nu, annars kommer jag att denna Fenix att brinna upp och inte resa sig ur askan. Det här håller inte längre.

Om mina syskon hade sagt till mig de saker jag sa igår hade jag gett dem tonvis med kloka ord och tips. Jag hade varit vis och sagt så mycket bra saker, men när det kommer till krita så varken lyssnar jag eller följer mina egna råd...

Varför är det så svårt att lyssna till sina egna råd?

Jag har lovat att ta tag i allt och det löftet håller jag. Det finns inget annat att göra...

Jag kan, jag vill, jag ska.... förändras.